Vi ville prata lite med en tjej som alltid gör jobbet i det tysta men som är en riktig kämpe.
Hej Jenny, kul att du ville vara med här så alla kan få veta lite vem du är.
När började du spela fotboll?
Innan jag spelade fotboll spelade jag i Handboll och då frågade Helene Falk om jag ville börja spela fotboll I Astrio när jag var 13 år. Vilket innebar att jag började när jag gick i 7:an. Sedan dess har jag spelat i Astrio och fått många fina minnen, vänner, fått se och uppleva fantastiska föräldrar samt ledare stötta fotbollsspelarna med stort engagemang på och utanför plan.
Vad var roligast när du var ungdomspelare i Astrio?
Ett starkt ord som skulle beskriva min ungdomslag period är ordet ”gemenskap”. Saker man gjorde utanför planen tyckte jag var väldigt roligt vilket kunde vara fotbollskvällar med mat eller samla in pengar till lagkassan för att åka mot nya äventyr och turneringar. Ett minne jag personligen minns speciellt mycket var Gothia turneringen 2018 där vi tydligt kan se finnas en vision och kultur i klubben. Detta innebär är att man kämpar hårt för varandra samt att man förlorar och vinner som ett lag. Ett exempel på detta fick jag uppleva tillsammans med ungdomslaget F02 under åttondelsfinalen där det gällde ”Vinna eller försvinna”. Resultatet stod lika i förlängningen och i sista minuten får vi en straff emot oss men då kliver ingen mindre än muren, Amelie Ho fram och lyckas fånga bollen. Domaren lägger pipan i munnen och blåser av matchen för straffläggningar. I den stekheta värmen står laget uppradade för straffläggning i den spända luften tillsammans med alla anhöriga vid sidan av. Tyvärr slutade äventyret i åttondelsfinal i straffläggningar men kärleken för varandra tog aldrig slut och tillsammans sjöng vi ”Goliat” på vägen hem.
Vilka positioner har du spelat på mest?
Jag har fått spela på defensiva positioner, i F02 spelade jag som mittback och i damlaget har jag fått spela som ytterback.
Hur var det att vinna div 2 förra säsongen?
Väldigt roligt eftersom jag personligen inte hade så höga förhoppningar samt inte vågade tänka så långt fram utan ville ta en match i taget. Det var inte förrän vi spelade en hemmamatch på Söndrums IP som vi låg under med 3-1 i halvlek och lyckades vända matchen till 3-4. Därmed gå därifrån som segrare och det var denna stunden jag började tro på att vi kunde klara av vad som helst enade tillsammans som ett lag. Detta är ett perfekt exempel på vår kämparglöd i BK Astrio. Den hårda träningen under vintersäsongen som laget och tränarna jobbade lönade sig tillslut. Där stod vi med våra guldhattar och kramade om varandra när inga andra än oss själva tillsammans med vår fina publik trodde på att vi skulle klara att gå hela vägen.
Hur känns laget nu, är det tuffa träningar?
Covid 19 har slagit samhället hårt vilket är väldigt tråkigt inte minst sagt alla som möjligtvis har förlorat nära och kära men även alla hjältar som jobbar hårt för att samhället fortfarande rullar på, ett stort Tack och Kram!
Jag blev otroligt glad när vi fick besked att vi fick börja träna med laget igen. Innan detta hade vi en liten uppehåll och tränade på galgberget vilket var tufft, garanterat mjölksyra säger jag bara! Vi tränade såklart även i små grupper, corona anpassat med avstånd på galgberget.
På Söndrums IP nya konstgräsplan känns laget peppade på att få spela matcher igen och sammansvetsade.Truppen i år består mest av samma spelare som föregående år vilket är glädjande och roligt men samtidigt väldigt spännande eftersom i år spelar i division 1 därmed utsätts vi för en ny utmaning .
Vad tycker du om att tillhöra Astrio dam?
Jag tycker det känns roligt att tillhöra Astrio Dam eftersom jag trivs väldigt bra, alla är snälla, ledarstaben ärväldigt lyhörda och jag personligen känner att spelarna vill allas bästa och inte tävla mot varandra eftersom vi ärett lag i slutändan. Vi peppar och pushar varandra och är trevliga mot nya spelare som kommer till Astrio samt yngre spelare som kommer från föreningen.
Tack för att du ville vara med Jenny och lyckat till med årets säsong!
