Turen har nu kommit till
Annika Werner Brynéus, en spelare och ungdomstränare som alltid varit Astrio
trogen.
Annika (Ankan) började
spela som 13 åring i Astrio dam och fick vara med om en sanslös resa och häftig
period i vår historia. 1997 när Annika var 29 år avslutade hon sin tid som spelare och kunde då se tillbaka på en fantastisk utveckling av damlaget, från div
4 till allsvenskan. Annika är mamma till Nellie Bryneús som spelar i dagens
damlag och syns ofta runt IP av den anledningen.
Att säga att familjen
Brynéus har ett riktigt stort Astrio-hjärta är verkligen inte att överdriva.
Vi pratade en stund med henne och här kan ni läsa det:
Är du en Astrioprodukt, ingen annan förening
inblandad?
Absolut, en ren Astrioprodukt som började spela i
damlaget från jag var ca 13 år. Var dock iväg och provspelade för Wä
(Kristianstad) och Öxabäck som var allsvenska klubbar under början på 90-talet
men valde vid det tillfället att satsa på utbildning och arbete vilket gjorde
att jag aldrig tog steget. Jag utbildade mig till Civilekonom i Lund och dagpendlade 1990-1994 mellan Halmstad och Lund. Att missa träningar gjorde vi inte. Förutsättningarna för oss damspelare var väldigt
dåliga och det hade varit en väldigt stor uppoffring kände jag då. Hade det
varit nu, när det är lite bättre hade jag nog tagit steget.
Hur minns du din tid i Astrios damlag, vad finns
där som sticker ut när du har perspektiv bakåt?
Ett lag med många spelare som både hade hjärta och
hjärna för fotbollen och Astrio. Stor träningsvilja att både bli mer vältränade
men också bli bättre fotbollspelare vilket resulterade att vi ofta hade en hög kvalitet på våra träningar. Sa
vår tränare Stefan Jönsson ”spring” så sprang vi. Ingen ville komma sist eller förlora
ens på träning. Detta i kombination med
en härlig lagkänsla och ett roligt gäng som gillade att hänga även på fritiden
gjorde att helheten blev bra. Det som sticker ut är utan tvekan när vi kom in
ett gott flow och började klättar från division 4 upp till allsvenskan på kort
tid. En härlig känsla som förstärkte viljan att både träna mer och utveckla sig
som fotbollspelare. Jämförelsevis så var vi ofta bättre tränade och mer
konditionsstarka än många av våra motståndare vilket var och är en härlig
känsla. Tyvärr räckte vi inte till rent fotbollsmässigt när vi väl fick chansen
i allsvenskan.
Du var ju en vindsnabb anfallare det vet jag men
spelade även på någon mer position?
De flesta matcher har jag spelat i anfallet men
alternerade en period med att spela höger mittfält
Bästa spelare du spelat med?
Många duktiga spelare så svårt att välja ut någon.
Just att alla i laget hade en härlig inställning till träning och viljan att
bli bättre gjorde att laget blev bättre på alla positioner.
Bästa spelare du spelat mot?
Inte heller helt lätt att välja ut någon men en
spelare som stack ut ganska tidigt var Annelie Andelén som spelade tidigt i
Öxabäcks A-lag. Vi spelade tillsammans i Hallandslaget. Hon var duktig.
Sedan lite kuriosa, vårt Hallandslag hade Pia
Sundhage (Pia som är fd förbundskapten för både Sverie och USA och nu Brasilien) som vår coach på Sannarsplägret. Hon gick
en ledarutbildning vid det tillfället i början av sin ledarkarriär. Fräckt!
Efter du slutat spela och när era barn blev äldre
blev du ledare.
Ja, först var jag tränare för P-98 där vår son
Oliver spelade och sedan fortsatte jag med vår dotter Nellie i flickor -02.
Hur ser du på dagens Astrio, du har ju din dotter
i laget och kan därför följa laget på hyfsat nära nivå?
Det är riktigt kul och jag kan ju se och har sett
en hel del likheter från när vi började vårt lagbygge när jag själv spelade. Vi
har ju så fina förutsättningar i Astrio med en fantastisk ungdomsverksamhet med
många egna produkter att bygga vidare på. Hade varit roligt om vi kunde få
utväxling på detta fullt ut. Både möjligheten att bygga underifrån i
kombination att fylla på med duktiga spelare utifrån, helst där man också är
fostrad i Astrio.
Tack ”Ankan” för pratstunden och vi ses ju på IP.